Aleksandr Dugin, en ledande putinistisk ideolog från Ryssland, var i New Delhi i november förra året. Hans besök har inte granskats kritiskt av politiska analytiker, intellektuella och demokratiaktivister i landet. Men en sådan likgiltighet har vi inte råd med. Dugin förkroppsligar en global ideologisk antidemokratisk rörelse som snabbt vinner mark bland olika publiker runt om i världen, inklusive Indien.
De av oss som betraktar oss som försvarare av demokrati och sekularisering kan inte ignorera denna ryska publicist. Att se Dugin i ögonen är inte lätt för många av oss [på vänsterkanten], eftersom det tvingar oss att ifrågasätta formuleringar om internationella relationer och geopolitik som vi är djupt fästa vid. Men hans besök i Indien kan göra det lättare.
Indien, Kina och Ryssland som modeller för multipolaritet
I ett tal vid ett evenemang om BRICS [Brasilien, Ryssland, Indien, Kina, Sydafrika] som organiserades av den ryska mediebyrån Sputnik News, sa Dugin: ”Ryssland bekämpar inte bara Ukraina, utan utmanar den unipolära världsordningen för att bana väg för en rättvis och fredlig multipolär värld.”
Detta är en putinistisk formulering, men detta uttalande (eller några av dess varianter) upprepas också i stor utsträckning som ”sunt förnuft” bland progressiva och vänsteranhängare i Indien. Dugins uttalanden i New Delhi och på andra håll tvingar fram en omprövning av huruvida detta sunda förnuft verkligen är förnuftigt.
”Vi måste ompröva alla teorier om internationella relationer”, sa han, ”och erkänna en era där bortglömda civilisationer återuppstår som grundläggande aktörer, ett utmärkande drag för multipolaritet.” Men vilka är de ”poler” som utgör denna multipolaritet? Storindien (Akhand Bharat), Storkina, Storryssland, den islamiska världen, Afrika, Latinamerika och Väst skulle var och en utgöra en civiliserande makt. Dugin efterlyste sedan en global multipolär allians ledd av Donald Trump, Vladimir Putin, Xi Jinping och Narendra Modi. År 2019, i en artikel i den indiska tidskriften Seminar, konstaterade den ryske författaren att Modis valframgång är ett tecken på Indiens uppgång som en multipolär makt som hävdar sin identitet som en ”civilisation” som en hinduisk Rashtra. Detta putinistiska lovprisande av fascismen av Rashtriya Swayamsevak Sangh (RSS) borde få indiska progressiva som tror på Putin att tänka efter när han säger att Ukraina är ”fascistiskt”. Putin själv uppgav i en artikel från 2021 att Ukraina inte var en separat nation, utan var en del av Ryssland, eftersom det delade samma ”andliga, mänskliga och civilisatoriska band som bildats under århundraden”. I den texten gjorde Putin det klart att han inte skulle tillåta Ukraina att existera som en suverän nation, utan bara som en satellit till Ryssland. Dugin ser två andra BRICS-medlemmar – Kina och Ryssland – samt möjliga framtida medlemmar, Iran och Syrien, som exempel på sådana civilisationsstater, med vilka, uppmanade han, Indien som en hinduisk nation-civilisation kan bygga relationer ”pol till pol”.
Han ser också Trumps seger som ”slutet på liberalismen och det västerländska kolonialstyret”: folken i väst hävdar sina egna värderingar som en civilisation mot den ”unipolära ideologiska och geopolitiska riktning som förespråkas av liberala eliter”. I både den icke-västerländska och den västerländska världen, hävdar Dugin, ”har civilisationsstaterna gått om nationalstaterna som byggstenar i en ny internationell ordning”: en multipolär världsordning. Detta borde tvinga Indiens progressiva att ompröva sin idé om att en ”multipolär världsordning” bara är ett hot mot västerländsk dominans. Det är ett hot mot demokratin.
Demokrati som en demonisk Kaliyuga
Vi måste också vakna upp till det faktum att vissa begrepp inom hinduisk överhöghetsfascism – särskilt manuvadi-spöket i Kaliyuga, såsom kollapsen av kast- och könshierarkier – är centrala för den ”multipolära” kampanjen av civilisationsfascismer mot demokratin.
Dugin sa till sina indiska åhörare: ”Liberalism och öppet samhälle översätts till indiska som ’asuravada’ (असुरवाद ), demonernas läror, demonernas väg. Och allt passar.” Både Modi och Trump driver den antisemitiska konspirationsteorin om att demokratiska proteströrelser och oppositionspartier finansieras av den amerikanske filantropen George Soros. Indiens utrikesminister Subrahmanyam Jaishankar fördömer alla uttryck för oro över Indiens demokratiska nedgång under Modi som Soros-finansierade komplotter.
Dugin satte en hinduisk prägel på det: Soros, sa han, är ”en kraftfull asura” (असुर). En av avatarerna av demonen Kali (कलि)”, en agent för ”New Age Kaliyuga”. Det femte kongresspartiet, sade han, var influerat av Soros demoniska agenda. Propagandan från Bharatiya Janata Party (BJP), Modis parti, säger exakt samma sak.
Dugins dotter som mördades 2022, Daria Dugina, ger i en postumt utgiven bok en genomarbetad bild av Kaliyuga som den progressiva kollapsen av varje nivå i kasthierarkin. Först tar Shatrias makten från Brahmanerna, sedan tillskansar sig Vaisia 8 makten, och när Sudras blir härskare är nedstigningen till Kaliyuga fullbordad. Dugina försvarar en global tillämpning av dessa idéer bortom den hinduiska sociala och politiska föreställningsvärlden. Kaliyuga, säger han, är ”demokratins och jämlikhetens era, de värsta formerna av sociopolitisk organisering”.
I en intervju i New Delhi 2012 sa Dugin: ”Vi måste skapa strategiska allianser för att störta den nuvarande ordningen, vars kärna kan beskrivas som mänskliga rättigheter, antihierarki och politisk korrekthet: allt som är Odjurets ansikte, antikrist, eller, med andra ord, Kaliyuga.”
Kaliyuga som demokratins och jämlikhetsspöket för den ”västerländska/västerländska liberala eliten” åberopas av den Trumpistiska ideologen Steve Bannon och podcastvärden och Trump-propagandisten Joe Rogan. Termen förekommer också på memes och t-shirts från den västerländska extremhögerns subkulturer på internet. Och, naturligtvis, är det ett huvudtema i anti-konstitutionalismen hos RSS-extremister från M.S. Golwalkar till Mohan Bhagwat och i propagandan från Modi-eran. Trump, Putin och Modi, tillsammans med Hitler, projiceras ofta som ”Kalki”, avataren av guden Vishnu som kommer att befria världen från Kaliyuga och inleda en ny epok av ordning.
Antimuslimska våldsamheter bröt nyligen ut i Sambhal, i delstaten Uttar Pradesh, efter att en domstol beställt en studie för att avgöra om mogulkejsaren Babur hade raserat ett flera hundra år gammalt tempel tillägnat guden Kalki för att bygga en moské i dess ställe. I februari i år lade premiärminister Modi grundstenen till Kalki Dham-templet i Sambhal (20 kilometer från moskén), där han var noga med att jämföra det med Ayodhyas Ram-tempel, byggt på den plats där en hinduisk maktmobb raserade Babri-moskén. Han antydde också att hans egen regering indikerade att ”tidens hjul har snurrat” och att den nya era som Kalki inledde hade börjat.
Dugin vid Nehru University
Dugin, som fördömer mänskliga rättigheter som Kaliyuga och vill ha en värld modellerad efter kasthierarkin i Manu, togs emot av Jawaharlal Nehru University som talare vid ett evenemang där universitetets egen rektor deltog. Den ryska ambassaden i New Delhi publicerade på nätverk X sitt tal om ”den multipolära världen och civilisationsstaterna”. Men vem är Dugin som akademiker?
I oktober 2024 hade Dugin – som leder Ivan Ilyin Higher School of Politics, uppkallad efter en rysk fascist i början av 1900-talet – meddelat att en ny akademisk kurs om ”västerländsk satanisk civilisation” skulle erbjudas vid Russian State University of Humanities. Han har förespråkat att den ryska utbildningen ska orienteras bort från den liberala humaniora och mot målet ”en total och fullständig militarisering av landet, staten och folket”.
Dugin representerar putiniseringen av rysk utbildning. Putin själv gillar att hänvisa till liberal demokrati, feminism, mänskliga rättigheter, HBTQI+-rättigheter och Ukrainas nationella identitet som ”sataniska” exempel på västerländsk unipolär imperialism. I Putins Ryssland måste studenter och professorer i skolor och universitet mötas dagligen i en ”Z”-formation – bokstaven ”Z”, förutom att representera hälften av det nazistiska hakkorset, är en kod för invasionen av Ukraina och för putinismen.
Men det är inte bara Nehru-universitetet under Modi som ger legitimitet åt en putinistisk publicist som säger att den liberala demokratin är ”satanisk” och ”kaliyuga”. Universiteten i det kommuniststyrda Kina gör samma sak.
År 2019 tilldelade Shanghai Fudan University (ett offentligt universitet, under det kinesiska utbildningsministeriet) Dugin den prestigefyllda positionen som seniorforskare vid sitt Kinainstitut. Samma år tog detta framstående kinesiska universitet också bort frasen ”akademiskt oberoende och tankefrihet” från sina stadgar och lade istället till en klausul: ”Universitetets kommunistpartikommitté är skolans ledande kärna.” Den inför ”Xi Jinpings tänkande” som en del av den obligatoriska lärarutbildningen och elevernas läroplan.
Kinainstitutet leds av Zhang Weiwei, författare till boken The China Wave: Rise of a Civilizational State från 2011. På tal om denna bok säger den USA-baserade indiske vänsterpolitikern Vijay Prashad: ”Den kinesiska historiens särdrag och den kinesiska socialismens unika karaktärsdrag, som han försöker kombinera, är hur jag förstår ’civilisationsstaten’.” Dugin, Prashad och Weiwei är bland bidragsgivarna till den kinesiska akademin, som alla är kända för att stödja den putinistiska berättelsen om Ukraina.
Demokratiska normer
Både västerländska och icke-västerländska fascister och tyranner (som Putin, Trump, Xi, Modi, Netanyahu och Orbán) kan tävla eller drabba samman på andra fronter, men de samarbetar i en global antidemokratisk ideologisk koalition. Progressiva prodemokratiska indier blundar fortfarande för denna verklighet och som ett resultat av detta slutar det ofta med att de ”normaliserar” viktiga delar av detta propagandanarrativ.
Ett exempel är naturligtvis den progressiva vänsterns ovilja, baserad på oro för ”multipolaritet”, att stödja Ukraina inför Rysslands invasion, eller till och med att protestera mot Modis import av rysk olja till förmån för [den indiske magnaten Mukesh] Ambani, eller den ryska militärens kidnappning av indiska arbetare.
Men det finns andra, mindre uppenbara, tillfällen då antidemokratiska diskurser smyger sig in i vårt språk. När vi avslöjar dubbelmoralen hos västerländska demokratiska regeringar bör vårt mål vara att ställa dem till svars för det. I stället nöjer vi oss ofta med att fördöma – notera – sådan dubbelmoral för att avslöja brottet mot ”västerländska liberala demokratiska normer och regler” som en del av västvärldens hyckleri.
En regelbaserad världsordning erkänner i princip att alla människor i alla delar av världen har rätt till samma universella standard för demokrati och mänskliga rättigheter, och har rätt att bedöma sina egna och andras stater efter i vilken utsträckning de följer den.
Vi befinner oss i en tid då Benjamin Netanyahu leder angreppet mot institutionerna i denna regelbaserade ordning: Internationella brottmålsdomstolen (ICC), Internationella domstolen (ICJ) och Förenta nationerna (FN). Putin har gjort samma sak genom att vägra erkänna legitimiteten i ICC:s arresteringsorder mot honom.
Flera annars pro-israeliska västerländska demokratier, medlemmar av Europeiska unionen (EU) och Nordatlantiska fördragsorganisationen (NATO), har deklarerat att de kommer att följa ICC:s arresteringsorder mot Netanyahu. Men en EU- och Natomedlem har bjudit in Netanyahu att besöka landet: Ungern, som leds av högerextremisten Victor Orbán.
En tjeckisk aktivist från det civila samhället skrev i X: ”Tjeckien är ett av de mest pro-israeliska länderna i världen, men dess vice utrikesminister bekräftade på TV att de tjeckiska myndigheterna – åklagaren och polisen – skulle följa ICC:s arresteringsorder mot Netanyahu, ’precis som om Putin kom för att besöka oss’.” Den tjeckiska feministiska forskaren Tereza Hendl kommenterade inlägget: ”Den tjeckiska regeringen har fått en rad öppna brev under det senaste året, som uppmanar till en övergång till en mindre lägervänlig och mer allmänt rättvis utrikespolitik, ett helt nytt akademiskt initiativ grundades för att diskutera Palestina-Israel i Tjeckien, och solidaritetsrörelsen har vuxit.”
Kontrasten mellan Ungern och Tjeckien understryker en viktig punkt. Solidaritet med Palestina (och andra progressiva rörelser) kan effektivt byggas inom lagens ramar i ett land där regeringen vill framstå som laglydig. Detta är uteslutet i ett land där regimens ledare öppet dreglar över att de demokratiska normerna har försvunnit.
Många pro-palestinska röster kritiserar västvärldens dubbelmoral i fallen Ukraina och Palestina, medan de själva avslöjar sin egen dubbelmoral genom att inte stödja det ukrainska motståndet eller arresteringsordern mot Putin. I stället har tjeckiska solidaritetsrörelser krävt att deras regering, och de själva, ska ställas till svars inför demokratiska normer. Det är vad de är till för.
Folkrörelser runt om i världen behöver göra detsamma. De måste välja sida och uttrycka sin solidaritet på grundval av gemensamma demokratiska normer och inte på grundval av geopolitiska överväganden. De måste bygga en global rörelse som försvarar demokratiska värderingar och regler som strävanden och som gemensamma mänskliga rättigheter.
Det är det nödvändiga svaret på den farliga politik som Dugin är en förespråkare för.
Kavita Krishnan är en kvinnorättsaktivist och författare baserad i Delhi, Indien.
Det engelska originalet av denna artikel publicerades först på The Quint. En spansk översättning, av Pablo Stefanoni, publicerades först i Nueva Sociedad. Denna svenska översättning är gjord av Johann Lönnroth och Esme Dominguez.